Pavlini u Dubici (1244-1465) — HRAST

Pavlini (Red Svetog Pavla Pustinjaka), rimokatolički pustinjački red, zvanično je utemeljen dekretom iz 1308. godine. No, prvi pavlinski samostani, pod geslom “Sam sa samim Bogom” (Solus cum Deo Solo) nastali su decenijama ranije. Najstariji od njih je upravo samostan u Dubici, podignut na desnoj obali Une, davne 1244. godine. Nakon povlačenja pred Turcima sredinom 15. […]

Pavlini u Dubici (1244-1465) — HRAST

Pavlini u Dubici (1244-1465)

Pavlini (Red Svetog Pavla Pustinjaka), rimokatolički pustinjački red, zvanično je utemeljen dekretom iz 1308. godine. No, prvi pavlinski samostani, pod geslom “Sam sa samim Bogom” (Solus cum Deo Solo) nastali su decenijama ranije. Najstariji od njih je upravo samostan u Dubici, podignut na desnoj obali Une, davne 1244. godine.

Nakon povlačenja pred Turcima sredinom 15. vijeka, arhiv dubičkih pavlina najvjerovatnije je prebačen u njihov samostan u Lepoglavi, da bi 1786. bio predat Ugarskoj komori. Spisi su potom na kratko vraćeni u Hrvatsku da bi od 1883. bili opet pohranjeni u Budimpešti. U tamošnjem arhivu ostali su sve do 1958. kada su, na temelju mirovnih sporazuma nakon Drugog svjetskog rata, vraćeni u Zagreb. U fondu Pavlinski samostan Dubica, u Hrvatskom državnom arhivu danas se čuva 45 dokumenata (pergament i papir), uglavnom povlastica koje su samostanu dodjeljivali vladari. Iako je jedna od glavnih propisanih odlika pavlina “marljiv i siromašan život”, očuvani spisi svjedoče i o nizu sporova koje su – zbog imovine – pripadnici reda vodili sa mještanima Dubice.

Po pisanju hrvatskog istoričara i sveštenika IVANA TKALČIĆA (1840-1905), kada je 1237. “mladi i umni” vojvoda KOLOMAN, sin kralja ANDRIJE II, zaratio sa bosanskim banom NINOSLAVOM, svim silama je nastojao da u Bosni “uguši cvatuće bogomilstvo”. Otud je Koloman “krstašima koje je vodio na bosanske bogomile uz bok stavljao i duševnu silu”, odnosno crkvene redove. Tako su se u Dubici – u borbi za duše – polovinom 13. vijeka našli dominikanci i pavlini.

“Uz dominikane kojima sagradi samostan na desnoj obali Une, u današnjoj takozvanoj Bosanskoj Dubici, nalazimo nekoliko članova pavlinskoga reda. Ovu je Dubicu naselio i sloboštinama (povlasticama) obdario vojvoda Koloman, zahtjevavši od nje da redovnikom pavlinom ustupi toliko zemljišta na kojem bi si sagradili vlastiti samostan sa crkvom…Ovaj Kolomanov nalog bio je izvršen istom treće godine nakon njegove smrti, godine 1244. kada je gradsko zastupstvo, to jest sudac JERNEJ i prisežnici FRIDERIK, MARCEL i LASTIŠA poklonilo tamošnjim pavlinom znatan zemljišni posjed oko potoka Bihče, Dubici na istok. Na tom zemljištu sagradili su pavlini samostan sa crkvom Blažene djevice Marije”, piše Tkalčić.

U prvih stotinak godina, o dubičkim pavlinima u sačuvanim spisima nema nikakvih vijesti. Tek u oktobru 1354. godine “plemići NIKOLA i STJEPAN, sinovi pokojnog ODOLENA” poklanjaju pavlinima “jedan dio svoje djedovine” – posjed Otok koji leži “između potoka Kosuća i Olma”, sa šumom i livadama. Dvadesetak godina kasnije, dolazi i do prvog spora koji je riješen nagodbom u Zagrebu. Naime, dubički sudija TOMO PERUŠIN na samrti je 1377. pavlinima prepisao dio svoje imovine. No, nakon njegove smrti, “udovica Ana” odbila je da postupi po pokojnikovoj želji pa su pavlini pravdu potražili na sudu. Pavlinski starješina Ivan tim je povodom u oktobru 1377. putovao u Zagreb. Po nagodbi koja je postignuta dvije sedmice kasnije, udovica je zadržala zemljište tik do svoje kuće te oranice “iza dominikanskog samostana” u Dubici, a redovnici su pristali da joj predaju i “polovinu vinskog i žitnog prirasta” za tu godinu.

Daleko ozbiljniji sukob izbio je u februaru 1384. godine. Mještanka Dubice, izvjesna Kata, još za života je pavlinima prepisala svoje imanje. Očito nezadovoljan takvim potezom, na njenoj sahrani na starješinu pavlina Petra i njegove redovnike “nasrnuo je Tomo, sin Vukšin, građanin dubički”.

“Uplašeni redovnici pospješe u samostan, ali za njima poteče golom sabljom i Tomo, te bi u samostanskom hodniku i priora (starješinu) sasjekao, da mu nije sretno umakao. Na to opsovavši i obruživši i priora i redovnike i smrću im zaprijetivši, sav razjaren ostavi samostan”.

PAVLINSKI SAMOSTAN KAMENSKO KOD KARLOVCA

Pavlini su i u narednim godinama imali silnih problema sa mještanima Dubice pa se na njih često žale. Dubičke redovnike 1385. godine u zaštitu uzima i ugarska kraljica što im je očigledno donijelo nešto mira i dobrobiti. No, 1403, svjedoče spisi, pavlinima su u Dubici ponovo otete neke oranice i livade, a 1405. Dubičanci “nagone svoju marvu na samostanske pašnjake”. Četiri godine docnije, pavlini tvrde da su žitelji Dubice koje je predvodio GRGA ČUŠKOVIĆ “oteli samostanu zemljište i zapalili jednu samostansku kuću” pa na sve to “zatvorili priora a njegova dva čovjeka teško isjekli”. Naredna 1410. pavlinima donosi nove probleme: starješina se ovog puta žali da su Dubičanci “preorali samostansku zemlju, usjeve dali popasti a prirod nepravedno pobrali”. U oktobru te godine interveniše kraljica BARBARA i nalaže dubičkom županu VOJISLAVU SEKELJU da zaštiti tamošnje pavline.

U narednih pola vijeka, o pavlinima u Dubici nema pomena sve do maja 1461. kada dubički župan PAVLE SEKELJ piše da su Turci, u nekoj od ranijih provala,”razorili i crkvu i samostan”. Redovnici su iz Dubice svoju imovinu prenijeli u samostane Garić (kod Kutine) i Remete, nedaleko od Zagreba, ali će se na kratko ponovo vratiti u Dubicu. Župan Sekelj u pomenutoj ispravi poziva plemiće da “za spas svoje duše” podare dio svog imetka za obnovu samostana i crkve i propisuje određene povlastice za mještane Dubice, pa tako između ostalog piše da:

” …Pavlinski kmetovi na dubičkom sajmu od svoje trgovine ne plaćaju nikakove pijacovine i da smiju na Uni slobodno ribu loviti. Da svaki čovjek, bio on plemenit ili ne, koji bi preko Une htio ići u samostan ili radi zavjeta ili da mu odnese kakav dar, kod polaska ne plaća brodarine, već samo na povratku…”

Ovaj “drugi život” pavlinskog samostana u Dubici nije dugo potrajao. Osmanska vojska pod komandom sultana MEHMEDA II, u maju i junu 1463. osvojila je Bobovac, Jajce i Ključ te pogubila posljednjeg bosanskog kralja STEFANA (STJEPANA) TOMAŠEVIĆA. U strahu pred osvajačima, pavlini po svemu sudeći posve napuštaju dubičko područje najkasnije 1466. godine. U naredna tri vijeka, taj red se širio srednjom Evropom sve dok ga car JOSIP II na tlu Austrougarske nije ukinuo 1786. Pavlini se u Hrvatsku vraćaju tek 1972. godine i danas su u toj zemlji aktivna tri samostana.

  • Share
  • 1Like

MORE IN HRAST

1 COMMENTFollow conversation

  1. SAINT OF THE DAY
    Saint of the day: Pope St. Benedict XI
    Angelus Staff
    Jul 07, 2020 • 2 Min ReadNicholas Boccasini was born in Treviso, Italy, in 1240. When he was 14, he entered the Dominican Order, and after 14 years of study, he became a lector of theology, an office he filled for several years.In 1296, Nicholas was elected Master General of the Order. At this time, the general attitude towards Boniface VIII had become increasingly hostile, and the new general issued an ordinance forbidding his subjects to favor opponents of the reigning pope. He also urged them to defend the legitimacy of Boniface’s papacy in their sermon.Nicholas’ loyalty remained unshakable, and Boniface bestowed confidence and many favors upon him. With two cardinal-legates, Nicholas formed an important embassy to conclude the armistice between Edward I of England and Philip IV of France, who were then at war.In 1298, Nicholas was made a cardinal, and was afterwards appointed as bishop of Ostia and Dean of the Sacred College. He was sent to Hungary by the Holy See to work for the restoration of peace. When he returned to Rome, Boniface’s feud with Philip the Fair had reached its height.In 1303, the enemies of the pope had made themselves masters of the sacred palace, of all the cardinals and prelates, only Nicholas and the bishop of Sabina remained at Boniface’s side to defend him.A month after a violent attack from William of Nogaret and Sciarra Colonna, Boniface died. Nicholas was unanimously elected pope on October 22, taking the name Benedict XI. As pope, he restored peace with the French court. Benedict was pope for only one year, dying in Perugia on July 4, 1304.Benedict was beatified in the year 1773. He is the author of a volume of sermons and commentaries on a segment of the Gospel of St. Matthew, on the Psalms, the Book of Job, and the Apocalypse.

Benedikt av Nursia[redigera | redigera wikitext]

Hoppa till navigeringHoppa till sökUppslagsordet ”Benediktus” leder hit. För mansnamnet, se Benedictus.

St Benedikt av Nursia
St Benedikt av Nursia
Helgon, Klostergrundare
Född480
Nursia
Död543
Monte Cassino
Vördas inomvästliga kristenheten
HelgondagRomersk-katolska kyrkan11 juli
Skyddshelgon förEuropabönderdjurskötarelantarbetare

Benedikt av Nursia, född år 480 i Nursia (det nuvarande Norcia i Umbrien), död 543, kan med goda skäl anses vara det västerländska munkväsendets grundläggare, och han är Benediktinorden grundare. Fromma föräldrar införde honom tidigt i Bibelns kännedom och gjorde honom förtrogen med de gamla asketernas liv och skrifter. Sina egentliga studier bedrev han i Rom. Benedikt vördas som helgon inom romersk-katolska kyrkan, och utsågs till Europas skyddshelgon av påven Paulus VI[1].

Innehåll

Kallelsen[redigera | redigera wikitext]

Det sedefördärv, som där var rådande, väckte snart hans avsky. Redan vid 14 års ålder lämnade han Rom och begav sig ut i ensamheten. Under de strängaste försakelser tillbringande han tre år i en otillgänglig klipphåla i närheten av nuvarande Subiaco – klipphålan kan beskådas – och ägnade sig där uteslutande åt bön och fromma betraktelser. Munkarna i det närbelägna klostret Vicovaro valde honom till sin abbot. Motvilligt mottog han deras anbud. Hans stränga fordringar gjorde honom dock föga behaglig i deras ögon, och det dröjde inte länge, förrän han åter utbytte klostermurarna mot ensamheten i öknen. Där uppsöktes han snart av stora människoskaror, som lockades dit av ryktet om hans helighet.

Många stannade hos honom för att få avnjuta hans råd och undervisning. För att bättre kunna ordna denna undervisning och hålla tillbörlig uppsikt över sina lärjungar anlade han efter hand i närheten av Subiaco tolv särskilda kloster med varsin abbot i spetsen och övertog själv i egenskap av överabbot ledningen av det hela.

Stridigheter med en närboende präst vid namn Florentius förmådde honom emellertid att (528) lämna Subiaco. Åtföljd endast av några få förtrogna begav han sig till Kampanien (nuvarande Terra di Lavoro). På ruinerna av det gamla slottet Castrum Casinum anlade han 529 klostret Monte Cassino, alla benediktinklosters stamort.

Ordensregler[redigera | redigera wikitext]

Den ordensregel eller levnadsordning, som han där utarbetade och föreskrev sina munkar, blev snart bestämmande för hela västerlandets munkväsende. Denna den heliga Benedikts regel går huvudsakligen ut på att främja en allvarlig praktisk kristendom. Framför allt skulle sträng ordning och tukt iakttagas. Ingen skulle upptas i orden utan att först ha genomgått ett års prövning (novitiat). Därefter skulle den inträdande ge edlig försäkran att stanna i klostret under hela sitt liv och punktligt lyda sina förmän, framför allt abboten såsom Kristi ställföreträdare. Likaledes måste han utlova försakelse av all jordisk egendom samt iaktta ständig kyskhet.

Munkarna skulle sysselsätta sig med andaktsövningar och undervisning av unga, men också med åkerbruk och hantverk och så äta sitt eget bröd. Därtill kom – i synnerhet sedan Cassiodorus (död 562) inträtt i orden – vetenskapliga studier, för vilka benediktinerna sedan gammalt gjort sig kända och av vilka den lärda världen än idag njuter frukterna.

Påven Gregorius den store gjorde även missionsverksamheten till ett av ordens huvudmål. Först genom dessa bägge uppgifters förbindelse med den ursprungliga ordensregeln blev benediktinorden vuxen sin världshistoriska kallelse såsom civilisationens befordrarinna. I 14 år – intill sin död 543 – fortfor Benedikt att förestå klostret Monte Cassino. Gregorius den store har (i andra boken av sina Dialoger) utförligt skildrat hans av legenden rikt utsmyckade liv och verksamhet.

Rom kan man i den lilla kyrkan San Benedetto in Piscinula i Trastevere besöka den klostercell som för en tid utgjorde Benedikts bostad.

Gravplats[redigera | redigera wikitext]

Enligt medeltida källor skall hans kvarlevor ha förts till klostret Fleury nära Orléans (nuvarande St Benoît sur Loire). Det motsägs av att man efter andra världskriget när man återuppbyggde klostret efter att det hade totalförstörts genom bombning återfann en grav som anses vara Benedictus grav.[2]

Källor[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”St. Bendict of Nursia”St. Bendict of Nursia. Catholic online. Läst 13 september 2011.
  2. ^ Tarald, Rasmussen (2007). Kristendomen- En historisk introduktion. Artos. sid. 198. ISBN 978-91-7580-336-4

Published by samo lucija

http://glasnik-sim.hr/prvi-dan-devetnice/ https://www.youtube.com/watch?v=QeKuqtTT1H PRESVETO TIJELO I KRV KRISTOVA. TIJELOVO Svetkovina (četvrtak nakon Presv. Trojstva) VEČERNJA MOLITVA Isuse, ostavio si nam Sebe u sakramentu svoga Tijela i Krvi. Dao si nam neizreciv dar. Dar bogat ljubavlju. Darovao si nam čitavog Sebe. Hvala Ti, Isuse. Hvala Ti, Isuse, što si oduvijek bio čovjek blizine. Uz Tebe se svatko osjećao prihvaćen i ljubljen. Nitko nije imao dojam da si ga olako shvatio ili površno slušao. I danas je tako, Isuse. Utaži, Gospodine, moju glad za osobom povjerenja, osobom koja ima vremena i ljubavi za drugoga. Osobom koja ne važe, koja ne mjeri, koja nije zaokupljena prvenstveno sobom. Koja zna čuti nečije teškoće i onda kada samo šutnja progovara. Osobom koja će bez uvrijeđenosti saslušati ono što možda i ne želi čuti. Pomozi mi da tu osobu tražim jedino u Tebi. Znaš i sam koliko sam puta ranjena zbog neprisutnosti osoba koje bi mi trebale biti blizu. Razočarana jer se netko od najbližih ne sjeti da mi je potreban ili se ne sjeti nečega što nije trebao previdjeti. Boli me kada primijetim da me netko uopće ne sluša ili me potpuno ignorira. Gospodine, pomozi mi ispuniti te praznine. Pomozi mi drugome biti poput Tebe. Biti netko tko zna drugome biti blizak, tko zna biti bližnji. Biti netko tko ima vremena i ljubavi za drugoga. Isuse, održao si svoje obećanje da ćeš biti s nama u sve dane do svršetka svijeta. Dao si nam sebe u Kruhu života. Na Tebe više nitko ne mora čekati, Isuse, u svakom času si sama prisutnost. Na svakoj Misi, u svakoj Pričesti. Hvala Ti, Isuse, na tom daru. Hvala ti što se i meni daruješ svojim Tijelom i svojom Krvlju. Više nisam sama, nisam prepuštena samoj sebi. Hvala Ti, Isuse …Suzana Monika Suzana Monika IL SORRISO DI MARIA 7 mtSptoniuhsaceormed · Santa Madre di Lourdes, madre degli infermi, poni sotto il tuo manto i malati terminali. Accoglili sotto il tuo Santo Manto e dona pace e Serenità alle loro famiglie. Heliga Lourdes moder, sjuka moder, sätt dödssjuk under din mantel. Välkomna dem under din Heliga Manto och ge fred och stillhet till deras familjer. Redigera eller ta bort detta Gilla · Svara · 1m Suzana Monika Suzana Monika Fani Kovač‎ till Jezus te ljubi ♥ Jesus loves you 5tS Stponcsoreigdocfmf · Tolaži Oče žalostne otroke! Tolaži Oče žalostne otroke, ki v stiskah in nemiru trepetamo, priznanja in ljubezni ne poznamo, slabotne nam in vklenjene so roke. Trplenje reže rane nam globoke in križ težak nam upogiba ramo. Srce je v najbritkejših urah samo: suh list na sredi reke je široke. Tolaži Oče žalostne otroke: poslal je Sina ,da za nas trpi. Poslal Edinca,da za nas umre! Objele so nas prebodene roke in dvigajo nas tja,kjer angeli nas venčajo,se z nami vesele. Kristus je Bog z nami. in sicer je navzoč in deluje v Cerkvi in po Cerkvi. Cerkev je po Kristusovi in po Božji volji orodje odrešenjskega Božjega delovanja. *Pod tvoje varstvo pribežimo,o sveta Božja Porodnica*. * O Marija,Ti vedno siješ na naši poti kot znamenje odrešenja in upanja.* AMEN! Bekväm far till ledsna barn! Bekväm far ledsna barn, som vi darrar av problem och ångest, Vi vet inte igenkänning och kärlek, Våra händer är svaga och handbojor. Att lida skär ner våra sår djupt och ett tungt kors böjer vår axel. Hjärtat är bara i snabbaste timmarna: Torrlövet mitt i älven är brett. Bekväm far till ledsna barn: han skickade sin son för att lida för oss. Skickat en Edinburgh för att dö för oss! Vi blev kramade av de piercade händerna och de lyfter upp oss där änglar är de gifter sig med oss, de är nöjda med oss. Kristus är Gud med oss. och det är närvarande och fungerar i kyrkan och efter kyrkan. Kyrkan är ute efter Kristus och enligt Guds vilja, verktyg frälsningen av Guds agerande. * Vi springer under din vård, åh Guds fosterland *. * O Mary, du skiner alltid på vår väg som ett tecken på frälsning och hopp.* ÄNDRA! · Betygsätt den här översättningen La Luce Di Maria È Nei Nostri Cuori. har lagt till ett 3D-foto Isgånarutc mkolgaScf.fgpo 0in7Ss:4oitredd8 · ‼️⚜️✨‼️⚜️✨‼️⚜️✨‼️⚜️✨ ‼️⚜️‼️Gesù all'anima:‼️⚜️‼️ Abbracciati alla mia Croce e cerca conforto e la forza nelle tue pene da me, crocifisso per te. Abbi fede nel mio amore che non ti abbandona e nella protezione di Maria, che ti è Mamma amorosissima. Tu soffri nel tuo interno e non sai manifestare le tue pene, ma io le vedo e ti consolo con grazie speciali di amore. Ti benedico con la tua famiglia. ‼️⚜️✨‼️⚜️✨‼️⚜️✨‼️⚜️✨ ‼️⚜️!! ️ Jesus till själen :‼ ️!! ️ Omfamna dig till mitt kors och sök tröst och styrka i dina sorger från mig, korsfäst för dig. Tro på min kärlek som inte överger dig och på skyddet av Mary, som är underbar mamma. Du lider inuti och du vet inte hur du ska visa dina sorger, men jag ser dem och trösta dig med ett speciellt tack av kärlek. Jag välsignar dig med din familj. Redigera eller ta bort detta Gilla · Svara · 1 min. Suzana Monika Suzana Monika amen https://www.facebook.com/photo.php?fbid=407414197090353&set=gm.3643338919056069&type=1&theater

Leave a comment

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out /  Change )

Google photo

You are commenting using your Google account. Log Out /  Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out /  Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out /  Change )

Connecting to %s

Create your website with WordPress.com
Get started
%d bloggers like this: